NU PRODUCERAR VI ÄNNU MER
Fler maskintimmar och ökad produktivitet. För Stora Enso i Rättvik har satsningen på en Rottne H11 varit lyckosam. – Den är grym. Tror nästan jag kan köra till månen med den, säger Anders ”Blomman” Blomqvist, som tillsammans med Lennart Nygårds är förare på maskinen.
Den tidigare H8-skördaren skulle bytas ut. Frågan var vad den skulle ersättas med.
– För oss handlar det inte om ett visst fabrikat. För oss handlar det om att hitta den bästa maskinen utifrån de förutsättningar den ska jobba med, förklarar Jan Runesson, maskintekniker och som jobbar med verksamhetsutveckling inom Stora Enso.
Blomman och Lennart fick också lämna synpunkter och önskemål när den nya maskinen skulle inköpas. Efter att ha vägt alla för- och nackdelar fram och tillbaka föll valet till slut på ROTTNE H11 6-hjuling.
Åtta månader har nu gått. Just denna dag är det gallring som står på programmet och det är Blomman som sitter i maskinen.
– Vi kan inte säga annat än att vi är väldigt nöjda. När vi driftsatte maskinen så var det några grejer som fick justeras, men efter det har den fungerat i stort sett problemfritt, berättar Blomman.
Att Blomman är ROTTNE-fantast gör han ingen hemlighet av och för säkerhets skull berättar också Lennart att hans kollega sedan 25 år helst spakar de blå ROTTNE-maskinerna. Lennart själv säger att han mycket väl kunde tänkt sig att köra ett annat märke, men nu när han recenserar maskinen efter de åtta inledande månaderna är han nöjd.
– Förarmiljön är suverän. Hytten är ju identisk med den vi hade på H8:an, men på H11:an följer ju hytten med när man vrider kranen. Det var ovant de första dagarna, men nu vill man inte vara utan. Samma med Comfort Line-systemet, det gör körningen mjukare och behagligare, säger Blomman.
Att skogsbolaget Stora Enso har satsat på en hel del egna maskiner och förare är ingen tillfällighet. Fördelarna är flera. Ett motiv är att upprätthålla en hög och stabil avverkningsnivå. En annan är att skapa en mer flexibel avverkningsorganisation. Å en tredje är utveckling av teknik och metoder, som också kommer entreprenörerna till del.
– Produktiviteten är exempelvis en faktor vi hela tiden tittar på. Nyttjandegraden på H11:an är upp i 90, vilket vi är mycket nöjda med, säger Jan Runesson.
Kalla fakta är dock inte det enda som är avgörande när Stora Enso väljer maskiner. Genom att lyssna vad förarna tycker och vill får man ytterligare information som är viktig.
– Trivselfaktorn är självklart betydelsefull. Om en förare gillar sin maskin, då blir ofta också resultatet bra, förklarar Lennart Haga, drivningsledare på distriktet.
Lennart Nygårds minns hur det var förr i tiden. När en maskin skulle bytas ut kom det ett besked ”uppifrån” att en ny maskin var på väg. Det var egentligen bara att konstatera faktum. Nu är vi delaktiga i besluten.
Vi börjar återigen prata om maskinen och hur den passar de uppdrag den ställs inför. När Lennart och Blomman körde Rottne H8 var deras uppgifter i stort sett uteslutande gallringsuppdrag. H8:an användes där den är som allra bäst, beståndsgående gallring.
När ny maskin skulle köpas in funderade man annorlunda. Varför inte hitta en maskin som har ett bredare register? Det skulle göra den mer flexibel och sannolikt skulle det också innebära ökad beläggningsgrad och produktivitet samt utnyttja flerträdstekniken.
Med facit i hand blev valet av en H11 perfekt. Lennart och Blomman har fått mer varierade uppdrag och är med på allt ifrån ren gallring (stickvägsgående) till mellan-slutavverkningen.
– Vi är inte med på den allra grövsta slutavverkningen. Men maskinen är väldigt allround, säger Lennart Nygårds.
– Siffrorna talar för sig själv. Vi producerar mer och maskinen nyttjas mer än när vi hade en H8. H11:an har vi inga problem att hitta uppdrag till, säger Lennart Haga.
SP-aggregatet på maskinen fungerar också som ett bra ”allround-aggregat” och är det enda som används.
– Det är också en kran som harmonierar väldigt väl med maskinen i stort. Den är behaglig att köra. Och den är stark.
Hur stark är maskinen?
– Tror nästan jag kan köra till månen med den. Helt ärligt, den är grym i kuperad och stenig terräng. Ännu har vi inte mött några förhållanden som den inte rått på. Jag är helt övertygad om att skotaren får ge sig före H11:an när det gäller att klättra, säger Blomman.